Utredningen om spellagens räckvidd: vad deltagarkriteriet skulle betyda för svenska spelare

Promemorian Ds 2025:23 föreslår att spellagen ska gälla alla onlinespel som personer i Sverige kan delta i. Här är förslagen paragraf för paragraf, vad de skulle betyda för spelare och var ärendet står.

Nyheter

Av Elin RydbergPublicerad 15 oktober 20267 min läsning

Utredningen om spellagens räckvidd: vad deltagarkriteriet skulle betyda för svenska spelare

Riktningskriteriet föreslås ersättas av ett deltagarkriterium i Ds 2025:23 ”Spellagens tillämpningsområde”, som Finansdepartementet publicerade den 24 september 2025. Avgörande skulle bli om personer som befinner sig i Sverige kan delta i ett onlinespel, inte om spelet riktas till den svenska marknaden.

Innehåll i artikeln

Från riktningskriterium till deltagarkriterium
Betaltjänster och främjandeförbudet
Presumtionsregeln för betalningar
Straffansvaret justeras
Vad förslaget skulle betyda för svenska spelare
Var ärendet står
Vanliga frågor
Källor

Promemorian föreslår också ett vidare främjandeförbud för betalningslösningar, en ny presumtionsregel för betalningsförmedling och justerat straffansvar. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Det handlar fortfarande om förslag: i mitten av oktober 2026 finns varken någon lagrådsremiss eller någon proposition på regeringens sida för promemorian.

Från riktningskriterium till deltagarkriterium

I dag avgör riktningskriteriet om onlinespel ska anses tillhandahållna i Sverige. I spellagens nuvarande lydelse står det i 1 kap. 2 § spellagen (2018:1138), andra meningen: ”Onlinespel som inte riktas till den svenska marknaden ska inte anses tillhandahållna i Sverige.” Den bestämmelsen gäller fortfarande. Frågan enligt gällande rätt är alltså om spelen riktas till den svenska marknaden.

I Ds 2025:23 föreslås i stället följande lydelse: ”Onlinespel ska anses tillhandahållna i Sverige om personer som befinner sig i Sverige kan delta i spelen.” Det föreslagna deltagarkriteriet flyttar därmed prövningen från frågan om vilken marknad spelen riktas till, till frågan om personer i Sverige kan delta. Förslaget innebär att bolagen behöver förhindra deltagande från Sverige för att deras onlinespel inte ska omfattas av spellagen.

Åtgärderna ska enligt förslaget vara ändamålsenliga och effektiva. I promemorians lagförslag och författningskommentar preciseras tidpunkten: ”Spelbolaget måste därför senast i samband med inloggning eller registrering vidta åtgärder för att stoppa användare som befinner sig i Sverige.” Vilken teknik bolaget använder är enligt kommentaren inte avgörande.

Spel som omfattas av spellagen kräver svensk licens. Ett bolag som omfattas men saknar svensk licens tillhandahåller alltså spel utan nödvändig licens. Var gränsen går i dag beskrivs i en guide om vad som räknas som olicensierat spel. Den föreslagna ändringen flyttar den gränsen genom att ändra vilka onlinespel som omfattas av lagen.

Betaltjänster och främjandeförbudet

Spellagen har sedan den 1 juli 2023 ett administrativt främjandeförbud i 3 kap. 7 §. Den föreslagna lydelsen är: ”Det är inte tillåtet att i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte främja att personer som befinner sig i Sverige deltar i otillåtet spel eller spel som tillhandahålls utan nödvändig licens enligt denna lag.”

Bakgrunden är enligt promemorian det så kallade Zimplermålet. Förvaltningsrätten i Linköping fann att betaltjänstleverantörens agerande inte var främjande eftersom tjänsten var huvudsakligen standardiserad (dom den 22 maj 2024, mål nr 5684-23). Kammarrätten i Jönköping gjorde ingen annan bedömning (dom den 7 februari 2025, mål nr 1859-24).

Enligt regeringens sammanfattning av Ds 2025:23 ska det för betalningslösningar och liknande ekonomiska eller administrativa tjänster till spelbolag ”inte längre ha någon betydelse huruvida en sådan tjänst är specifikt utvecklad för spelbranschen”. Förslaget tar alltså bort den betydelse som domstolarna gav att tjänsten var standardiserad. Promemorians bedömning är samtidigt: ”Det bör inte införas något generellt förbud mot betalningsförmedling till olovligt spel.”

Under andra halvåret 2025 hanterade myndigheten nio tillsynsärenden om främjande av olagligt spel, enligt Spelinspektionens redovisning av tillsynsärenden. Ärendena riktades både mot betalförmedlare och mot aktörer som marknadsfört olagligt spel, exempelvis webbplatser med banners och influencers. Vilka regler som i övrigt styr marknadsföringen beskrivs i en genomgång av casinomarknadsföring och dess regler.

Presumtionsregeln för betalningar

Den föreslagna 3 kap. 8 § lyder: ”Vid bedömningen av om förmedling av en insats eller en vinst till eller från spelverksamhet som är otillåten eller saknar nödvändig licens utgör ett främjande enligt 7 § ska en person som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige anses delta i spelet från Sverige, om det inte framgår att personen deltar i spelet från utlandet.” Enligt författningskommentaren avser regeln enskilda betalningar som exempelvis banker förmedlar. Den gäller inte när en betaltjänstleverantör tillhandahåller en betalningslösning eller liknande tjänst till ett spelbolag.

Presumtionen bryts alltså om det framgår att personen deltar från utlandet. Promemorian anger: ”I normalfallet är det tillräckligt om personen uppger att den vistas utomlands och uppgiften är övertygande”.

Promemorian återger samtidigt Bankföreningens invändning: det finns ingen ny teknik som i dagsläget gör det möjligt för betaltjänstleverantörer att inom betalningssystemet avgöra var kunden befinner sig när en betalning initieras. Enligt de återgivna synpunkterna har även Finansinspektionen bekräftat detta.

Straffansvaret justeras

Enligt föreslagen 19 kap. 1 § döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillhandahåller otillåtet spel eller spel utan nödvändig licens för olovlig spelverksamhet till böter eller fängelse i högst två år. Nytt är tillägget: ”Om tillhandahållandet avser onlinespel krävs att en person som befinner sig i Sverige har deltagit i spelet. I ringa fall döms det inte till ansvar.”

Föreslagen 19 kap. 2 § innebär att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet främjar att personer som befinner sig i Sverige deltar i sådant spel döms för främjande av olovligt spel till böter eller fängelse i högst två år. Straffbestämmelserna riktar sig mot den som tillhandahåller eller främjar spelet. Kravet på att någon i Sverige ska ha deltagit i onlinespelet är alltså en förutsättning för tillhandahållarens straffansvar, inte en bestämmelse om straff för spelaren.

Vad förslaget skulle betyda för svenska spelare

Deltagarkriteriet skulle föra in en stor del av svenskarnas spelande på den olicensierade marknaden under spellagen. Enligt Spelinspektionens uppskattning, återgiven i Ds 2025:23, sker ungefär två tredjedelar av detta spelande på webbplatser som inte riktar sig till Sverige i lagens mening. Det är den delen som förslaget skulle omfatta. Underlaget bygger på myndighetens uppföljning i början av 2025 av internettrafiken från Sverige till cirka 1 100 webbplatser hos över 325 spelbolag utan svensk licens.

Redan i dag kan vinster hos bolag utan svensk licens vara skattepliktiga. I Skatteverkets regler om skatt på spelvinster finns följande exempel: ”Kalle spelar poker online hos ett spelföretag på Malta och spelet riktar sig till den svenska spelmarknaden. Spelet kräver licens i Sverige. Företaget saknar dock en spellicens enligt spellagen och Kalle ska därför betala skatt på vinsten.”

Förslaget skulle enligt promemorians bedömning innebära att ”vissa spelvinster som i dag är skattefria kommer att beskattas i inkomstslaget kapital. Det gäller om den som är obegränsat skattskyldig i Sverige har deltagit i ett olicensierat spel från Sverige.” Promemorian bedömer också att det blir enklare att avgöra vilka spelvinster som är skattepliktiga när riktningskriteriet tas bort.

Enligt Spelinspektionen har vissa bolag med licens på Malta eller i Estland under flera år haft konto till konto-betalningar med verifiering via svensk elektronisk legitimation. Myndigheten bedömer att konsumentskyddet hos bolag med licens i ett annat EU-land generellt är svagare än på den svenska licensierade marknaden. Hur en MGA-licens skiljer sig från den svenska går en genomgång av skillnaderna mellan MGA-licens och svensk licens igenom i detalj.

Vad den svenska licensen innebär för spelaren finns samlat i artikeln om licensierade casinon i Sverige.

Var ärendet står

Utredaren Marcus Isgren, ordförande och chef för Allmänna reklamationsnämnden, lämnade förslagen till finansmarknadsminister Niklas Wykman. Regeringen skrev den 24 september 2025: ”Förslagen kommer nu att beredas i Regeringskansliet.”

Regeringens sida för Ds 2025:23 listar ”Inga dokument” under rubrikerna lagrådsremiss och proposition, enligt kontrollen den 14 oktober 2026. Promemorian föreslår ikraftträdande den 1 januari 2027. Det datumet är ett förslag, inte ett beslut.

I de separata kommittédirektiven om unga och spel (Dir. 2026:118) får utredaren uttryckligen inte lämna förslag som utvidgar spellagens tillämpningsområde. Frågan hanteras alltså i spåret kring Ds 2025:23, och tills riksdagen beslutat något annat gäller riktningskriteriet. Erbjudandena i sajtens dagliga jämförelse gäller bara bolag med svensk licens.

Vanliga frågor

Har deltagarkriteriet redan börjat gälla?

Nej, deltagarkriteriet har inte börjat gälla. Det är ett förslag i Ds 2025:23, medan gällande 1 kap. 2 § spellagen fortfarande innehåller riktningskriteriet. Promemorian föreslår att deltagarkriteriet ska träda i kraft den 1 januari 2027, men i mitten av oktober 2026 fanns varken någon lagrådsremiss eller någon proposition om förslaget.

Blir det straffbart för spelare att spela hos bolag utan svensk licens?

Nej, promemorian föreslår inte att spelare ska straffas för att delta i spelet. De föreslagna straffbestämmelserna i 19 kap. 1 och 2 §§ gäller den som tillhandahåller olovligt spel eller främjar deltagande i det. Däremot bedömer promemorian att vissa spelvinster som i dag är skattefria skulle bli skattepliktiga.

Vad är presumtionsregeln?

En föreslagen ny 3 kap. 8 § i spellagen innebär att den som förmedlar en insats eller vinst till eller från olovligt spel, typiskt en bank, ska utgå från att den som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige deltar härifrån. Presumtionen kan brytas om det framgår att personen deltar från utlandet. Normalt räcker en övertygande uppgift om att personen vistas utomlands.